Ingen mer ångest, valet är klart.

Nu har svaren kommit fram. Nu är alla papper på borden, så att säga. Sedan var det bara att välja.

Jag har haft ångest så länge. Folk ville ha mig på Gotland, andra tyckte att Sunne var det bästa. Frågan är. Vad vill jag?

Jag trivdes så bra på alla ställen. Jag vill inte förlora vänner bara för att skolorna ligger så långt borta från dom jag älskar. Det var ett svårt val. Men det blev att ställa en lista i huvudet. Fördelarna mot de negativa bitarna. Sedan var det bara en fråga kvar.

Vilken skola är steget mot den framtid jag vill ha? Det vill säga, vilken utbildning är bäst för mig? Som utvecklar och utmanar mig? Då blev det som så att BrobyGrafiska i Sunne kom högra upp på listan.

Jag kommer sakna er, ni som kom in på Gotlands folkhögskola. Det skulle ha blivit ett helt underbart år med er. Ni är helt underbara. Men nu är det Sunne som gäller för mig.

Det svåra nu är att hitta bostad i Sunne. Verkar vara en enorm plåga att få ens en skrubb att leva i. Men jag ger inte upp, det ska gå. I alla fall. Nu är det två år med mer bilder än någonsin i mitt liv. Både smått nervöst och enormt spännande. Jag kanske kommer lyckas tills slut. Att bli den fotograf jag vill.

Midsommar -07

Då var den årliga prövningen över. Släkt, mat och lekar. Blandad med snaps och sång.

Som vanligt var det roligt, även om regnet inte kunde undvikas. Samt en påtaglig trötthet av flertalet inblandade. Så gick dagen på i den vanliga takten.

Naturligtvis så vann inte det laget jag var med och tävlade i. Så brukar det ju bli, men det var roligt ändå.

Mormor och Emelie

Mamma gör till sig

Pappa är på lekhumör

Äta äpplen med händerna på ryggen kan vara svårt.
Speciellt när alla kameror kommer fram

Jocke tog hem segern i hörseltestet

Simon smäller ballong med sina lungor

Den ultimata nörd serien

Jag är ingen TV tittare. Inte nu för tiden i alla fall. Har varken tid eller ork att passa tv tider. Om vi säger så. Dock så älskar jag serier fortfarande. Men jag har inte sett alla dock. Så, snacka inte med mig om Alias, Lost. Deadwood osv. Har inte sett dom, inte haft ork eller tid att följa dom.

Nu dock, så fick jag lite hjälp av David innan han flydde landet, med en serie han börjat titta på. Heroes heter den. Ok, ja. Jag har blivit beroende.

Alla serier är bra i början, men börjar dala senare. De börjar gå på rutin och man märker att de försöker dra ut på klimax så långt det går. Helst i flera år. Heroes hade lite av det i sig, men långt, långt ifrån vad som är standard. Varje avsnitt av första säsongen var fängslande. Visa klart mer än andra.

Men fy fan, man kan ingen annat än gapa och applådera. Jag menar, en serie om superhjältar som är fylld med serietidningsmetaforer och liknelser. Det är värsta drömmen för en nörd som mig.

Nu kan man bara gå och vänta på att säsong 2 ska dra igång. Jag menar karaktären Hiro i 1600-talets Japan. GRYMT!

Jämn första turneringsdel

Kl. 14:00 så inledes den första matchen av Tabble Tennis. En turnering bland xbox 360 spel. Där vinsten är värdesaker för 100.000 kr.

Efter små problem med medspelare som inte dök upp så blev det spel ändå. Där Andreas Berg fick vara övervakare och domare.

Det blev ett par riktigt jämna matcher. Jag trodde inte jag skulle ha en chans. Men hängde med ovanligt bra.

Förlorade min första men van de andra två. Det blev helt konstigt 3st vinnare av den första turneringsdelen. Så, nu kom man vidare. Nästa match är den 1/7. Nu gäller det att träna. För grabbarna var bra.

Samling i Sunne

Nu är de två dagar i Sunne över. De var ett par underbara dagar med mycket frågor och svar om skolan och foto i allmänt. Många nervösa människor träffades för att tillsammans konkurrera till sig en plats på skolan.

Jag hängde mest med de blivande tvåorna, av en slump blev det så. Men de var helt underbara samling människor. Även de nya sökande var också väldigt trevliga och intressanta. Mycket skoj och roligheter blev det. Alla verkar, likt Gotland, passa in.

Jag vet inte hur jag ska göra om jag kommer in på Sunne. Har redan kommit in på Gotland, där var det magiskt. Men BrobyGrafiska är en KY utbildning.

Hur det än blir så var det väldigt roligt att kolla in stället. Underbar utrustningar och miljö. Det finns en ofantlig möjlighet att skapa all slags bilder på skolan. Bra kreativ miljö, helt klart.

Ja, ja… får se hur det blir. Nu är det vänta på svar som gäller. Tar och njuter lite av solen under tiden. :-)

Här kommer lite bilder ifrån dagarna.
http://www.fotosidan.se/gallery/view.htm?ID=167118/

Mitt beroende

Hjärtat slår hårt i bröstet. Svetten rent av skvätter runt omkring mig. Träd, fågelljud och doft av skog omger mig, men jag hinner inte ta in allt. Koncentrationen är hög på vart fötterna landar.

David tog med mig igår på en annan joggingrunda. En stor del i skogsområde. Det var varmt och jobbigt, jag fick ett lyckorus och ville springa mer. Vi sprang längre än, i alla fall jag, sprungit förut.

Livet som löpare är jobbigt. Men lika mycket en ren njutning som en plåga. Jag har nu joggat i cirka två år. Konstant tre dagar i veckan. I regn, hagel, snö och strålande skolsken under en högsommar.

Löpningen har format mig lika mycket som alla människorna under de här två åren i Karlskoga. Jag är evig tacksam till David som drog med mig ut. Räddade mitt fysiska tillstånd och gjorde mig beroende av rörelse.

Nu är det bara att kämpa vidare. Resten av livet. Ser redan nu fram emot fredagen. Då det är dags att snöra på skorna igen.

Mållinjen

Två år av studier är förbi. Vi har tagit examen och haft avslutning. Det är ofattbart hur snabbt de åren har gått. Hur mycket jag har gjort och människor jag har träffat.

Ni har verkligen förändrat mig, ni mina vänner. Det är något jag måste säga bara. Jag ångrar inget under de här två åren. Inget.

Jag kom in på Gotland. Nu Blir det ett år med bara fotografi. Bildtänk och bildskapande. Jag måste skaffa en analogsystemkamera dock. Får se hur det ska gå.

Pengar måste sparas för flytt och överlevnad under sommaren. Men det ska gå. Har några jobb redan på tidningen, förhoppningsvis så blir de bara fler.

Jag har ett mål igen. Jag kommer lyckas till slut. Jag ska bli det jag vill. Jag ska bli en krigsfotograf.

Mattias och gänget är uppklädda.

Oscar firar med ciggar.

Kuriren fotografen Bengt dokumenterar avslutningen.

Frank testar synen.

David testar hörseln.

Ett skjut i armen av ren bildskaparglädje

Nu var man tillbaka efter turen till Gotland. Hade sjukt kul. Saknar stället och framförallt människorna direkt när jag kom innanför dörren här i Karlskoga.

Nu får man se vad som sker, hur det går i Sunne på BrobyGrafiska och om det blir så att jag får välja utbildningar till hösten. Jag åkte till Gotland med tanke att den skulle vara reserv, men kom hem med den som troligen första val.

En hel del bilder blev det. Mycket glada människor med kamera i hand. Det är så det ska vara. Inspiration till tusen. Gotland var värsta skjut i armen av ren bildskaparglädje.

Sedan idag så är PM:et klart också. Skönt och man kan slappna av. Nu är det att hålla sig levande i sommar och hoppas på fler frilansjobb på tidningen. Fick två uppdrag nu på söndag. Förhoppningsvis blir det fler.

Nu kan det bara gå uppåt.

Mina bilder ifrån Gotland.
http://www.fotosidan.se/gallery/view.htm?ID=165080

PS. kolla in Peters bilder ifrån Gotland också.

Peters sida
http://www.lampcordart.com/gotland/gotland.html

Misslyckat försök att vara duktig

Nu sitter man där igen. Ska försöka producera en akademisk text. Ett PM på den praktik som vi hade i åtta veckor.

Det går segt, texten känns torr och jag får inget flyt. Kanske för att jag inte bryr mig om det jag skriver. Jag har inget inriktning i ämnet som intresserar mig.

Jag borde börja om igen, borde hitta en intressant vinkel. Men jag vill hellre fördjupa mig i min Xbox.

Snart ska man iväg till Gotland. Jag måste vara mer eller mindre klar innan jag drar på söndag. Ush.

Bilder, bilder, bilder

Det går verkligen runt i mitt huvud. Allt kommer på en gång. Skola, jobb och fysiska problem.

Jag som mådde så bra. Nu tycker jag inget är roligt längre. Jag är orolig. Trött på allt. Jag kan inte sova på nätterna, känner mig övergiven och utlämnad.

Samtidigt är det bilder, bilder, bilder som snurrar i mitt huvud. Tar jag inte bilder så skriver jag om bilder.

Jag behöver semester. Ifrån allting, ifrån mig själv allra helst.

Bakom kameran

Jag är bortdomnad. Min kropp är sövd, jag intalar mig att jag inte känner något. På sista tiden så tycks jag bli testad konstant. Jag försöker vara lugn. Vara vuxen. Ta saker med ro och inte krångla till det. För det är inte jag. Jag är starkare än så.

Men du gör det svårt, så otroligt svårt. Jag gömmer mig bakom kameran. Där kan ingen komma nära. Där är jag säker. När jag tittar genom linsen så blir jag en zen-munk.

Men när inte kameran är där, då brister det. Allt rämnar omkring mig. Jag är inte viktig, jag är inte speciell. Värre saker har skett i världen. Men när natten kommer och man är själv. Då spelar alla krig i världen inte lika stor roll.

Praktikspurt

Nu var man där igen. Letande efter praktik som man gjort så många gåner tidigare. Alltid är det samma visa. Man är ute i sista sekunden. Men, men. De ställen man pratat med var intresserade av praktikanter senare i vår. Då vi har praktik på schemat då med, gör mig glad. Ingen som var sur när man ringde och fråga. Utan alla var tvärttom. Väldigt glada och intresserade av en.

Ska på intervjuv för praktik i alla fall. På onsdag blir det Karlskoga Kurriren som ska säga sitt. En av fotograferna i alla fall. Enligt chefsredaktören så bestämmer de imellan sig vem de tar in osv. Något som jag tycker låter rätt logiskt.

Sitter också och försöka plöja igenom en 500 sidors sci-fi bok på engelska tills på fredag. Inte en allt för lätt uppgift. Men ligger nu på lite över 100 avklarade. Vilket är skönt. Får se hur det går med den grejen. Som vanligt, kan inte lyckas köpa böcker och förberreda mig som man ska. Alltid sista minuten för mig med allt.
Ja, ja... så kan det vara ibland.

17 tum & helvit

Jaha. Då har man gjort det. Jag har blivit en så kallad swicther. Jag har bytt dator. PC till en Mac.

Det är inget överdrivet impulsbyte. Har gått i tankarna länge, länge. Flera år faktiskt.

Men, nu är det så att de var rätt dyra förr. Men har tack och lov på senare tid, fått en mer humanare prislapp.Så, hur är det då. Att efter flera år av “PC:ande” bli en Mac:are.

Jo, jag är nöjd. Änn så länge så funkar allt. Den är tyst, snygg och ljus. Allt det jag ville att den skulle vara och lite till. Det slår mig hela tiden hur enkel den är. Jag är dock fortfarande kvar i PC tänkandet ibland. Är fortfarande förvånad att man inte behöver gå igenom 20 mappar för att göra en grej.

Hur som hells. Mac för mig är här för att stanna. Jag tror inte att Windows kommer att få över mig till deras sida igen.

Kursklar

Jaha, då var det över. En av de svåraste kurserna sedan jag började plugga på Campus Karlskoga är avslutad. Imorgon så ska vi redovisa. Sedan är det officiellt över.

Det har inte varit lätt. Nya uppgifter hela tiden. Föreläsare/lärare som varken har tid, intresse att hjälpa till i den utsträckning som skulle behövas.

Det ifo inte alltid varit dåligt. Ett smärre intresse för 3D modulering har jag begåvats med. Men det kunde kanske, eller rättare sagt HA varit större om arbetsflödet gått smidigare.

Nu till de glada nyheterna. Min iMac har kommit. Helt underbart. Sitter och njuter av fart, färg, ljus och en smått oväntad tystnad från den.

knäckt näsben och nybliven morbror

Fest i kårkåken med några av de nya studenterna på campus karlskoga. Trevlig som bara den. Trevliga timmar med lek och skoj. Alla som man pratade med uppskattade den lite annorlunda festbyggnaden. Med dess absoluta egensiniga stil och atmosfär.

Sedan gick duma Johan och krockade med en anna student. Eller som har blivit en klassiker med frasen "skallad av en tjej."

Ambulans, akuten och operation veckan senare. Gjord med lokalbedövning då Johan varken hade ord, tid för sövning under operationen. Ett misstag inte ska uppreppas igen. (ont, ont, ont!)

Sedan blev det besök på BB. Besök av syrran och hennes nyskapta dotter.

Just nu, när det värsta är över så sitter man och försöker komma på ett sätt att överleva. Överleve i konsten att inte få jogga, mer att göra i studierna änn en hjärna vill erkänna och pengar som är ofantligt frånvarande.

Men nu går det uppåt. Snart så kommer det en ny dator och jag blir en äkta switcher. Bye, bye Microsoft Windows. Hello dear Mac OS X.

:-)

Ny stil på kårkåk

Igår så var den sista stora kraftmätningen för målningen av kårhuset. Försöket att bli klar innan lördag ses som överkomlig. Dvs. Vi kommer att fixa det utan problem.

Kuriren kom förbi under den senare delen av kvällen. Intervujade David och de tog några bilder på vårat försök att bygga ett bord utav en dörr.

Camilla fick sin vilja igenom och köket fick en ommålning. Det behövdes. Blev otroligt bra. Vi kom också mer än halvvägs med twisterplanen på övervåningen. Det är inte mycket kvar nu.

Huset blir bara bättre och bättre.

Kräftor på bord

Under den sista helgen i augusi så blev det av. En kräftskiva med släkt och vänner. Som vanlig på klassisk släktträffmark i Åtorp.

Det blev uppdyckat med god mat och kräftor i rätt stor mängd. Snaps och annan dryck med alkohol i serverades också i en trevlig mängd.

Hatar och annat "skämt" artiklar fanns på plats för att skäma ut en med. I alla fall så var det trevligt.

Medieträff i "backspegeln"

Innan sommarlovet startade så hade lärare från Rudbecksskolans medieprogramm dragit igång en avslutningsfest för media på skolan. Då programet inte längre ska finnas på skolan. Utan är placerad på helt och hållet på Virginskaskolan i Örebro.

Så här i "backspegeln" så lägger jag upp lite anekdoter över vad som skede på träffen, plus bilder. Så klart.

Själva "festen" drog igång vid 18-tiden. Även om skaran med elever och lärare var ofantligt få att närvara på plats.

Men efter en tid av öndlös väntan kom några fler. Blev rätt roligt med ballonger som lektes med, bilder som togs och videofilm som spelades in.

Mitt i allt så kom två poliser upp. Naturligvis så hade larmet gått av. Inget direkt förvånande på Rudbeckskolan. Men efter en snabbt förklarande så var det lugnt igen.

Festen höll på till cirka 21-22 tiden. Även om fler bröt upp vid 20. Smått livat var det. Även om önskan av fler elever och fd. lärare skulle ha varit närvarande.

Vad som skett och var (så var min sommar)

Sommaren är påväg att avsluta sig själv. I alla fall om man tänkar i bannor av ledia dagar.

Snart börjar pluggandet igen. Så, nu i den sista delen av ledigheten så kommer reflektioner av vad som sker under sommaren.

Det blev en snabb, men udda sommar för min del. Massor som sket, men ändå inget livsavgörande.

Varit delaktig i några fester, varit borta en del från Karlskoga. Även om det varit mindre borta än jag trodde det skulle bli.

Varit och fotat min kusins pojk ta studenten. Grattis S.Q, rolig att det gick bra.

Har fått min cykel fixat. Efter cirka ett år så kan jag nu använda den. Vilket alltid är rolig. Räkningen för fixandet var dock inte lika roligt. 518kr gick två pedaler och axlar på. Lite väll kanske, men fungerar gör cykeln i alla fall.

Midsommarfirande med släkten. Mer folk än vanligt. Lika mycket lekar och dryck, mat som det brukar vara. Ljudnivån var ibland mer än jag klarade av. Fick några trevliga bilder på släktingarna dock.

Var i Karlstad och fotade eldstavsbilder. Roligt. Grillade, hängde med Davids kompisar och hans bror. Såg merdelen av Karlstad, trevlig stad. Spänderande mer pengar av var nyttigt. Men hade väldigt kul.

Uppnåde målet som jag hade när jag började jogga. Att jag skulle klara av att springa i Svartåloppet. Gick väldigt bra. Mycket bättre än jag kunnat önska. Kom på 14 plats bland 64 deltagare på 5,5km i svår skogsterräng. Tiden blev 28min och 33sek. Det bästa jag gjort någonsin i någon sportrelaterad aktivitet. Höjdpunkten på sommaren, helt klart

En midsommar teaser

Sommaren inleds med examen och student. Släktens största hårdrockare tog i början av juni studenten. Vilket i vanlig ordning sprakade igång något, som med rätt kan kalla. Midsommar ”teaser”. En light version av vad komma skall.

Vi var alla stolta när han gick ut genom porten i Degerfors. Ytterligare en har överlevt gymnasiet. I Degerfors av alla ställen också. En bragd i sig, kan tyckas.

Det blev en hel del mat och firande under helgen. På torsdagen innan helgen så gick Sara ut för sommaren. De hade examen i Åtorpskyrka. Den mörkaste mest svårfotade kyrka som Sverige har producerat. Utan att överdriva för mycket. Några bilder blev bra. Rätt kul var det också.

Nu väntar bara midsommaren. Det årliga lekarna och skrikande vuxna, ännu högre skrikande barn och folk i mängder. Vänner, släktingar och mindre bekanta som tass in för att fylla ut platser och öka ljudvallen ännu mer.