Att avsluta ett år

Det är snart slut. Snart så är detta år över.

Jag har varit dålig på att uppdatera bloggen. Som vanligt. Ber om ursäkt för det. Mycket har hänt i år.

Det jag mest kommer minnas av året är att jag aldrig har rest med tåg så mycket som jag gjort i någonsin tidigare. Sjukt men sant.

Sedan har man varit utomlands också för första riktiga gången. Det var om något alls, så var det intressant.

Året kom också att präglas av tvivel. Några enorma tvivel. Om vad jag håller på med. Det har varit tidpunkter då jag velat sluta fotografera. Helt. Jag har tröttnat och sett ingen mening med det. Jag har varit ledsen på min okreativitet och velat gjort något annat. Det har som oftast känns som jag halkat efter alla andra i klassen. De utvecklas, men inte jag.

Sedan så kommer enstaka instick med kreativitet. Men de är få och långt i mellan dom. Så, jag avslutar året med desperat sökande efter viljan att fortsätta på den plan som jag skapade för mig själv för några år sedan.

Men bra saker har hänt i år också. En av dom är helt klart att jag fann en tjej med de vackra ögonen. Hon stod där bakom, lite dold bara. Såg henne inte först. Men sedan så gick det inte att undvika henne och man kunde inget annat än att ge upp singelivet.

Ångrar inte det valet.

Så avslutar man året med mycket intryck och en vilja att sluta springa runt som student. Vill ta ett år med ett stabilt boende och stabil inkomst. Pusta ut och se mitt liv på ett lite mer vuxet sätt.

Får se hur det går med den saken.

Avslutar årets sista inlägg med att lyssna på Kents låt Den Osynlige Mannen (Kazoo Version) från deras album B-sidor 99-00.

Fyll mig med luft igen
Gör mig synlig
Du får gärna avsky mig
om det gör mig tydlig igen

Om du vill visa dig igen
Om du vill komma hit igen
Om du vill röra mig igen
Så måste jag vara i färg

Fyll mig med vatten min vän
men håll mig flytande
Jag låter dig avsky mig
Det gör mig tydlig igen

Om du vill visa dig igen
Om du vill komma hit igen
Om du vill röra mig igen
Så måste jag vara i färg