Crash, Bom, Bang

Var och assisterade Gabriel på en mode/reklam plåtning han gjorde i lördags. När vi höll på att börja så skede det en fyra serie krock. Hur vet jag inte. Något om en person som skulle åka ut från ett garage och fick sladd. Men, sjukt konstigt såg det ut. Ingen skadades i alla fall.

Vi tog tillfället i akt och använde olyckan som backgrund för en plåtning. Moraliskt fel, mycket så... roligt, som fan!

Denna vecka har gått bra, varit lite konstig med tiderna och arbetsuppgifterna. Men, trivs bra på praktiken. Har mer lust att fotografera nu för tiden också.

Ska dra igång något projekt, något att dokumentera. Har några idér men inget spikat. Men tror det kan bli intressant.

Centralen, Stockholm

Hej då Camilla! Vi saknar dig

Jaha... nu har man hamnat i Nynäshamn. Kom under fredag och spenderande en del tid med att hjälpa Camilla fixa i ordning för hennes hejdå-middag.

Lite vemodigt att se henne åka, känns ännu konstigare att bo bland hennes saker. Men det ordnar sig nog.

Har haft min första dag på praktiken. Gick snabbare än både fotografen och jag trodde. Fick sluta tidigare. Fick lite sovmorgon i morgon också.

Har börjat fundera på ett eget projekt. Vill göra dokumentationer om olika subkulturer. Lite som jag gjort innan med skate och La Parkour.

Ja, får se vad jag skriver om Stockholm efter den första månaden. Inte direkt några kommentarer nu.

Var inne på Runne´s Store... de låg mitt emot centralen!!! Lite för dyra saker för mig att handla nu, även om jag behöver nya joggningkläder. De jag har börjar gå sönder.

Nä, men... ta vara på dig Camilla, vill jag säga. Här kommer lite bilder ifrån middagen.

Praktiktider

Nu är det dags. Har packat för att kunna tillbringa tre månade i Nynäshamn och Stockholm. I morgon fredag åker jag, sedan börjar jag min praktik på måndag kl. 10.

Ska bli intressant att se hur det blir. Hoppas det går snabbt och är både lärande och roligt.

Vi hade sista redovisningen idag. Visade mina dokumentationsbilder.Fotade brädcentralen i Örebro, en Skateförening.

Det gick rätt bra, fick några intressanta kommentarer. Så, här kommer de för er andra att se.

Det mellanmänskliga

Då har utställningen dragit igång. Väldigt roligt och skönt. Nu kan man slappna av lite i alla fall.

Det var en hel del folk som kom. Det trodde jag inte när jag vaknade på lördagen. Snöblandat regn som övergick till snöstorm.

Det var roligt, verkligen kul att höra vad folk sa om bilderna, mina och andras.

Fick ingen såld. Men det var helt klart en upplevelse i alla fall.

Sedan blev det ned och förbereda för festen som vi i klassen hade ordnat.

Vi hade privat DJ direkt inkört från Göteborg. Helt knäpp, sjuk och bra musik.

Dansa de hela kvällen.

Hamnade på efterfest, kom inte hem förrän vid kl. 5 på morgonen. Sedan gick man upp kl. 10 för att bli vaken för att städa festlokalen vid 12.

Kanske ska förklara lite om vad mitt projekt till utställningen handlar.

Jag har låtit tre olika tjejer skriva en varsin scen utan dialog. Där deras syn på män speglas. Sedan så skapar jag bilder baserade på texterna. Då tjejerna är så olika varandra så blev texterna väldigt olika och bilderna med. Så, mitt verk har blivit bilder + texter. Då det inte är meningen att man ska se bilderna utan texterna, så kommer de också med här.

------------------------------------
Utställningsbilderna + text
------------------------------------

Kärlek. Närhet. Värme. Glädje. Intimitet. Trygghet. Hopp. Lycka.
Distans. Vrede. Svartsjuka. Tristess. Rutin. Nedbrytande. Förtvivlan. Likgiltighet. Otrohet.
Det är tidig söndagsmorgon. Jag hör hur det rasslar vid ytterdörren. Du har nyckeln till min lägenhet. Du har nyckeln till mitt hjärta. Du kommer hem rufsig och trött från en lång natt på krogen. Jag är rufsig och trött efter en lång natt utan sömn, snart på väg till jobbet. Vi möts vid frukosten, i soffan framför tvn.
Solens guldstrålar sipprar genom det halvöppna fönstret. Sveper över mina trötta frusna kinder. Ljuset är bländande och vackert, får dina mörka ögon att glittra. Du är det finaste jag vet. Du är mitt allt.
Vi sitter tysta i soffan och slötittar på tv som så många gånger förr. Vi ser inte på varandra. Du är nära, men inte närvarande. Du ger mig ett leende och en mjuk rörelse längs min kalla arm. Detta är närhet för dig. Du kan smeka min arm, men berör du mig?
Du serverar mig ett halvt glas apelsinjuice. Du vet vad jag äter till frukost, vad som gör mig arg, vad som får mig att skratta. Du kan ta på mig, men du känner mig inte. Du förstår inte. Du kan se desperationen i mina ögon. Du kan se ensamheten.

Men i min oroliga värld är det ändå dig jag vänder mig till. När jag faller förväntar jag mig att du är den som tar emot mig. Jag vill inget hellre än att du ska omfamna mig med dina stora starka armar. Men varför?

Och så har mitt liv flugit förbi, tills denna morgon. Denna tidiga söndagsmorgon, då jag stannar upp min värld av egen kraft och ser på den med egna ögon. Idag är dagen jag reser mig ur soffan och bara går min väg. Går som du gjort så många gånger. Enda skillnaden är att denna gång, är det jag som går. Jag lever hällre ensam i en orolig värld, än orolig i en ensam värld.

En värld av glas
En tid av luft
En rymd av dig

Camilla

The most beautiful. In the painting an indulgence with the demanding brushes of pale paint. An understanding. A feeling for the whole. A feeling for the feeling itself. The substance in the shallowness, containing the strength and the responsibility to mediate the essence. Conscious colours and strokes carrying the entire work. Parts so speaking without being obvious. Intense feelings shifting in contrast from one second to another, but always pure in its appearance. The look resting in endurance calls forth a desire of 'You're beautiful'. But it isn't to say. Anger rises. Inviting to its world by being. A murmur approaching; harsh critics against finest lines. Demanding qualities not self possessed. Painting still providing. Takes one step closer. Warmth. Another; red velvet rope resting against thighs. Wanting to touch. Lowers the hand. Turns around. Seeing the room.

Diana

Hon går där som en isprinsessa och förvandlar allt till is som kommer i hennes väg.
Allt runt omkring henne är blått, kallt som is.
Hon vet, hon känner, att han går bakom henne. Han som vill smälta ner hennes iskalla värld som hon byggt upp.
Hon går alltid minst ett steg före honom så att han inte hinner röra vid henne och väcka liv i våren och smälta hennes hjärta.
För hon vet att han har makten att krossa det som iskristall.
Men hon är ändå nyfiken på sin följeslagare. Nyfiken på doften av grönska.
Känner längtan.
Längtan efter att se isen smälta.
Hon vill vända sig om mot honom och möta den okända våren som smälter bort isen och snön, och för med sig ljuset.
Hon kan nästan känna hans varma hand på sin axel.
Hon saktar in på stegen och känner hur hjärtat slår dubbla slag.
Nyfikenhet och rädsla för det okända.
Sakta vänder hon sig om.
Men han finns inte där längre. Han är borta.
Hon väntade för länge.
Tvekade för länge.
Och nu är det för sent.
Hon miste chansen att uppleva den underbara våren som skulle smälta bort det kalla ifrån henne.
Istället går hon vidare och förvandlar allt i sin väg till is med sina isblå ögon.....

Satu

Stockholm, Nynäshamn, Visby & Hemse.... tur och retur...

Jaha, då har man varit iväg och kommit tillbaka från en av de längsta resor jag gjort i landet under en helg.

Det var också, troligen den bästa helg jag har haft på evigheter. Har inte sett så mycket och träffat så många underbart folk på väldigt länge.

Drog iväg klockan 6:15 med tåg till Karlstad, sedan buss därifrån till Stockholm. Träffade Åke och pratade om praktiken. Han bjöd på kaffe från Vietnam. Helt underbart starkt var det.

Sedan drog jag iväg till Nynäsham. Träffade Camilla och pratade i evigheter om då, nu och framtiden.

Klockan 20:05 bar det iväg med färjan till Gotland. Det var en enorm tråkig resa dit. Men, efter tre långa timmar, som kändes som minst det dubbla. Blev jag möt av David, Rasmus och två grabbar till. Väldigt roligt.

Spenderade sedan lördagen med att göra Visby. David drog med mig på allt det som var intressant att fota. Vi kollade även in hans och Rasmus skola.

Sedan blev inhandling av vuxendricka och lån av bil. Var ju bara tvungen att åka till Hemse och träffa gänget där.

Halt sjukt roligt att se Linnéa, Lena och Jonas igen. Fick i oss en snabb kaffe sedan bar det iväg till deras utställning. De är väldigt duktiga. Inte bara bra bilder, utan grymt genomtänkta alster var det också.

Jag hoppas jag kan komma och besöka igen, det gick lite för snabbt med några timmar bara. :(

Men, men... tillbaka till Visby och den utlovade barstängningen... vilket var ett annat ord för det mindre smickrande bartömning... enligt Visby kommun i alla fall. :P

Alla var väldigt trevliga och grymt kul att festa med både David och Rasmus igen, helt glömt hur sjukt roligt man har med de båda grabbarna.

Ja, sedan blev det söndag morgon. Med en färja som gick till fastlandet klockan 7:00... sjukt trött, fortfarande full så drog man iväg.

Hade tur och lyckades sova nästan hela vägen. Den jobbigaste dagen i mitt liv var det. Kom inte hem förrän vid en 21. Men en lång färja, buss, buss igen och sedan tåg från Karlstad till Sunne. Trött, sliten... men det var så ofantligt roligt hela den intensiva helgen.

Nu ser jag fram emot nyår med David och Värmland/Island gänget!!!

Jo, här kommer en OTROLIGT massa bilder

Jo, Emil gjorde också en liten film när vi var på utställningen. Så, här kommer den med.